Demokrati och riksdagen
I Sverige har vi demokrati (=grekiskt ord för folkstyre), alltså att folket bestämmer vilka som ska styra vårt land. Detta avgörs i ett val vart fjärde år som alltid infaller tredje söndagen i september. Då röstar vi i fyra val, riksdagsval (Sverige), kommunval (staden, i vårt fall Västerås), landstingsval (sjukvård i länet) och kyrkoval. Vi använder oss av ett proportionellt valsystem, som innebär att ju fler röster ett parti får i valet desto fler platser, mandat, får man i riksdagen.
Nu kom jag passande in på riksdagen som jag ändå hade tänkt att ta upp i nästa inlägg. I riksdagen sitter 349 personer, riksdagsledamöter som vi valt ut. Men varför just 349 st? Jo, för att det inte ska kunna bli jämt vid röstningar. Det parti som har flest ledamöter är ju alltså partiet som vann i valet och har därmed mest makt. Det första man gör är att dela ut 310 av posterna mellan partierna efter hur många röster partiet fick, de resterande 39 mandaten delas också ut.
Och vad gör riksdagen egentligen? De stiftar våra svenska lagar, beslutar om statens inkomster och utgifter (den sk statsbudgeten), ser till att regeringen gör det dem ska, sköter utrikespolitiken och samarbetar med EU i vissa frågor om bla stiftande av nya svenska lagar.
För att ledamöterna ska kunna fatta beslut om alla ärenden behöver de hjälp och det är där utskotten kommer in. De föberder ärendena som riksdagen ska fatta beslut om. Vi har 17 utskott med 15 ledamöter per utskott. När förberedelserna är klara debatterar man i kammaren för att komma fram till ett beslut.
Man kan ju tänka sig att det skulle bli ganska rörigt om alla skulle prata i mun på varandra och därför finns talmannen för att styra upp allting. Det är talmannen som sköter arbetet i riksdagen och föreslår statsminister. När statsministern sedan är vald väljer han/hon politiker ur sitt parti som får fylla posterna som miljöminister, skolminister mm.
Källor: www.riksdagen.se www.sweden.gov.se
Nu kom jag passande in på riksdagen som jag ändå hade tänkt att ta upp i nästa inlägg. I riksdagen sitter 349 personer, riksdagsledamöter som vi valt ut. Men varför just 349 st? Jo, för att det inte ska kunna bli jämt vid röstningar. Det parti som har flest ledamöter är ju alltså partiet som vann i valet och har därmed mest makt. Det första man gör är att dela ut 310 av posterna mellan partierna efter hur många röster partiet fick, de resterande 39 mandaten delas också ut.
Och vad gör riksdagen egentligen? De stiftar våra svenska lagar, beslutar om statens inkomster och utgifter (den sk statsbudgeten), ser till att regeringen gör det dem ska, sköter utrikespolitiken och samarbetar med EU i vissa frågor om bla stiftande av nya svenska lagar.
För att ledamöterna ska kunna fatta beslut om alla ärenden behöver de hjälp och det är där utskotten kommer in. De föberder ärendena som riksdagen ska fatta beslut om. Vi har 17 utskott med 15 ledamöter per utskott. När förberedelserna är klara debatterar man i kammaren för att komma fram till ett beslut.
Man kan ju tänka sig att det skulle bli ganska rörigt om alla skulle prata i mun på varandra och därför finns talmannen för att styra upp allting. Det är talmannen som sköter arbetet i riksdagen och föreslår statsminister. När statsministern sedan är vald väljer han/hon politiker ur sitt parti som får fylla posterna som miljöminister, skolminister mm.
Källor: www.riksdagen.se www.sweden.gov.se
Kommentarer
Postat av: Frida
Bra skrivet Vendela :)
Trackback
