USA:s politik
USA har 50 delstater och dessa har eget självstyre till en stor del, de har till och med egna lagar. Men utrikespolitik och andra större frågor som har med hela landet att göra tar den statliga regeringen i Washington D.C. hand om. I varje delstat väljs också en guvernör av folket, det blir den högste styrelsemannen i delstaten.
USA:s motsvarighet till Sveriges riksdag kallas för kongressen. Den har två delar, senaten och representanthuset. Senaten har två ledamöter från varje delstat, oberoende av folkmängden. I representanthuset däremot har delstaterna ledamöter efter folkmängden. Kongressen spelar inte in i valet av president eller när presidenten ska välja ut sina ministrar. Det är där USA skiljer sig från Sverige, vi har parlamentaristiskt system medan USA har ett maktdelningssystem. Maktdelningssystemet ser ut så här: presidenten leder landet, kongressen stiftar lagar och högsta domstolen ser till att lagstiftningen och rättskipningen går rätt till. Presidenten delar alltså makten med kongressen och högsta domstolen. Det slogs fast redan 1789 i USA:s konstitution, grundlagen. Men presidenten kan fatta många beslut själv men när det gäller frågor om att stifta nya lagar brukar kongressen protestera. Särskilt om presidenten tillhör det parti som ligger i underläge i kongressen.
Det finns två stora partier i USA, demokraterna och republikanerna. "Republikanerna kan sägas vara ett konservativt parti . Demokraterna, som är lite mer för statlig styrning på olika områden, är närmast ett liberalt parti."
Jag tycker du förklarar ett lite krångligt system på ett mycket bra och lättfattligt sätt! (Men, pssst....källor?) ;)
